Categories
Beginners and operation

Börja lyssna på satelliter

For english “Getting started…” guides please visit AMSAT-NA or AMSAT-UK.

Uppdaterad 2024-01-13

Inledning

Om du redan är radioamatör och har lyssnat på satelliter, och vill köra ditt första QSO, läs då denna artikel för tips och råd!

En av de vanligaste frågorna inom vår hobby är “Vilken satellit kan jag börja lyssna på och vilken frekvens gäller?”

Som ett första bra tips till den som vill höra något amatörradio-relaterat från rymden så ska man börja att lyssna efter ISS – den internationella rymdstationen.

Det räcker med en handapparat och FM modulation samt en yttre antenn.  Är man utomhus räcker det med den befintliga antennen.  Frekvensen som är vanligast att  höra trafik på är 145.825 MHz och då är det vanligtvis 1200 baud packet som sänds i APRS format. Man kan om man har lite tur även få höra SSTV signaler (Slow scan TV bilder) sändas. Det är väldigt lätt att avkoda  APRS trafiken och information om detta kan man hitta på lite olika APRS sidor på internet. Man kan också lyssna efter aktivitet på 145.800 MHz där astronauterna ibland i mån av fritid genomför kontakter med radioamatörer. FM-repeatern är igång ibland med en nerlänk på 437.800 MHz.

Har man tillgång till en allmodestation på 145 MHz så kan  man mycket lätt höra satelliten AO-91 som har en stark FM-nerlänk.
Vidare så kan man om  man har lite bättre mottagning på 70cm höra satelliten FO-29 och RS-44 som har en bra räckvidd och låter väldigt bra på nerlänken.

Det är även lätt att glömma bort den gamla satelliten AO-7 som skiftar mellan nedlänk på 10 meter eller 2 meter. Det är CW/SSB som gäller på den satelliten.

/Håkan SM7WSJ

Börja lyssna – steg för steg

Av Lars Thunberg SM0TGU

Att börja lyssna på amatörradio-satelliter är inte svårt, dock kräver det en del tålamod och vilja att läsa på lite om hur det fungerar. Idag är det ingen stor kostnad att skaffa utrustning då billiga DVB-T USB-mottagare går att använda som bredbandsmottagare.

När man lyssnar på satelliter får man tänka på att det inte handlar om starka signaler under långa lyssningspass. Tjusningen ligger i att hitta de svaga signalerna och lyssna koncentrerat under satellitens passage – att lyssna på en passage tar runt 20 minuter.

Här följer en guide för att komma igång som bygger på mina egna erfarenheter. Ljudfilerna är faktiska inspelningar med den utrustning som beskrivs. I vissa fall har jag använt en bättre mottagare men jag har garanterat hört alla satelliter med den billigare RTL-SDR.
PS! Om du redan är radioamatör och har mottagare och antenner – hoppa då direkt till punkt 2. Även avsnitt 5 kan du hoppa över.

1. Skaffa en SDR-mottagare

Första steget är att skaffa en mottagare och den billigaste vägen är en RTL-SDR mottagare vilket ursprungligen är en USB-sticka för att ta emot TV-sändningar. Den kan tillsammans med speciell programvara fungera som en bredbandig mottagare. En bra RTL-SDR kostar runt 200 kr.
Läs mer i vår guide till RTL-SDR där det står var du kan göra inköp och vilka program du kan använda.

RTL-SDR från NooElec
RTL-SDR från NooElec
2. Börja lyssna med SDR Console v3

Det program jag tycker är enklast att komma igång med heter SDR Console v3. Efter du har skaffat en RTL-SDR är det dags att installera och lära sig programmet och börja lyssna på riktigt. Installationsbeskrivning finns på SDR Console hemsida.
Börja sedan med den antenn som följer med och placera den utanför fönstret på fönsterbläcket. Lyssna runt på FM-radio, lek runt i programmet och lär dig de grundläggande funktionerna. Om du bor i närheten av en flygplats kan du med enkelhet lyssna på kommunikation på flygbandet. Kanske kan du även höra en lokal amatörradio-repeater på 2 meter / 70 cm.

HO-68 CW-beacon utan dopplerkorrigering
3. Läs på om satelliter

Nu är det dags att lära sig lite mer om de satelliter du vill lyssna på. Det är betydligt roligare att lyssna om man känner till lite fakta först. Börja på AMSAT-SMs satellitstatus. Följ länkarna till de olika satelliterna vi skriver om där. Live Oscar Status-sidan är mycket bra eftersom den i realtid visar vilka satelliter som verkligen är aktiva.

4. Lär dig spåra satelliter

Att veta när satelliten är hörbar är såklart ett måste. Gå till vår sida om satellitspårning. Välj om du vill spåra satelliter via en sida på webben eller om du vill installera ett program. Själv använder den inbyggda satellitspårningen i SDR Console. Lek runt med programmet (eller spårningssidan du valt på webben) och lär dig hur du kan spåra just den satellit du vill lyssna på.

Satellitspårning med SDR Console

Kör du Mac kan det vara värt att kolla på:
https://www.dogparksoftware.com/MacDoppler.html

5. Sätt antennen i bättre läge

För att börja lyssna på satelliter är det ett måste att sätta antennen i bättre läge. För detta måste du förlänga kabeln till antennen som följde med RTL-stickan. Köp en billig TV-koaxkabel på tex. Biltema. Strunta i om det är 50 eller 75 ohms impedans, det gör ingen större skillnad i detta skede för mottagning, se (http://chemandy.com/calculators/return-loss-and-mismatch-calculator.htm). Skarva genom lämplig kontakt eller genom att löda kabeln. Sätt antennen så högt som möjligt. Nu kommer du upptäcka att du får in betydligt starkare signaler. Du kan faktiskt lyssna på de starkaste amatörradio-satelliterna som AO-91 och AO-92!

RTL-SDR antenn på taket
RTL-SDR antenn på taket
6. Skaffa en bättre antenn

Den antenn som följer med RTL-stickan är mycket enkel och av dålig kvalité. För att kunna höra svaga signaler från satelliter är en bättre antenn ett måste. Om du vill komma billigt undan gör du själv en enkel duoband-GP. Själv har jag använt en N9TAX Slim-Jim duobandsantenn för 145/435 MHz med bra resultat. Sätt antennen så högt du bara kan. Båda dessa antenner ger en betydligt bättre mottagning än den medföljande antennen!

N9TAX Slim-Jim monterad i toppen på 3 meter maströr
N9TAX Slim-Jim monterad i toppen på 3 meter maströr
7. Börja lyssna!

Nu är det dags att börja lyssna på riktigt! Att höra den första satelliten är riktigt spännande. Det är nästan spöklikt när man ser i sitt spårningsprogram att satelliten är hörbar och den första signalen kommer in i mottagaren.

Jag skriver här om de satelliter som går att lyssna på och vilken frekvens som gäller. Samtliga dessa satelliter är har LEO-bana (förutom QO-100) och här hörbara upp till 20 minuter/passage.

AO-91

FM-repeater med stark nerlänk på 145.960 MHz (AO-91) Absolut bästa satelliten att börja lyssna på!

ISS

SSTV eller packet på 145.800 / 825 MHz. Jag har hört packet på båda frekvenser och kunnat avkoda med hjälp av programmet Soundmodem. Som Håkan skriver i inledningen är det ibland SSTV och FM från ISS.
Lyssna på packetsignaler från ISS

RS-44

En satellit som startades i maj 2020. Fina SSB-signaler går att lyssna på runt 435.640 MHz USB.

FO-29

CW-beacon finns på 435.796 MHz. Kan höras svagt, leta runt denna frekvens när satelliten dyker upp. Transponder finns mellan 435.800 – 900 MHz, jag har hört CW-QSOn här.
Lyssna på inspelning från USB-transpondern

Mycket stark telemetri dagtid på 145.935 MHz USB (PSK).

AO-7

CW-beacon är hörd på 145.972 MHz. Mode-B transponder finns mellan 145.975-925 MHz. Jag har hört SSB-QSOn runt 145.958 MHz vid låg elevation.

Lyssna på inspelning från USB-transponder från AO-7

QO-100

Den första geostationära satelliten med amatörradio ombord blev aktiv i februari 2019. Kräver en hel del utrustning som inte beskrivs i denna guide.  Enklaste sättet att lyssna, helt utan egen utrustning, är via följande web-mottagare: https://eshail.batc.org.uk/nb/

8. Inköpslista

Lyssnarrapporterna ovan är gjorda med nedanstående utrustning och är det billigaste man kan komma undan med.

Hårdvara:
RTL-SDR DVB-T USB-sticka: ca. 200 kr
Ca. 20 meter TV-koaxkabel: 100 kr från tex. Biltema
Diverse kontakter, maströr och fästen: 150 kr
N9TAX Slim-Jim duobands antenn: 350 kr
Summa: ca. 800 kr

Beroende på vad du har hemma sedan tidigare (kontakter, kablar etc.) kan de bli något billigare eller dyrare.

Mjukvara:
SDR-Console v3 (gratis)
Soundmodem för att avkoda packet: Gratis

9. Förbättringar

Om du tycker det är roligt och intressant att lyssna vill du säkert förbättra din anläggning och det finns ett flertal steg att göra detta på:

  • Bättre mottagare:
    Med en bättre mottagare kommer du höra mer, så enkelt är det. Själv så använder jag Airspy som kostar ca. 1000 kr. Det är en stor förbättring att lyssna på svaga signaler jämfört med en RTL-SDR. Ett alternativ är också att använda sig av amatörradio-utrustning dvs. dedikerade radio för 145 och 435 MHz.
  • PreAmp (LNA):
    Med en lågbrusig förförstärkare nära antennen höjer du upp signalen ett steg. Kan göra underverk med den billiga RTL-SDR då den interna förstärkningen då kan sänkas. Jag har använt en enklare bredbands-LNA som heter LNA4ALL. (Finns ej att köpa längre men flera andra liknande finns att få tag i)
  • Ännu bättre antenner:
    Vad gäller VHF-yagis så behövs det lite mindre gain här, men en X-yagi på runt 5 element klarar du dig väldigt bra. Här är inte polarisationen lika viktigt som på UHF. Själv kör jag fast cirkulär polarisation och det fungerar mycket bra. Jag har även provat att kunna skifta mellan horisontell och vertikal polarisation, men det är inte så stor fördel jämfört med att köra fast cirkulärt.

    På UHF är det egentligen bara att skaffa bästa möjliga antenn som du får plats med eller har råd med. Jag har “snålat” och testat många mindre UHF-yagis men det är först då jag kom upp i 15 element som jag fick den gain som behövs. Jag vet att många kör med mindre antenner, det fungerar såklart men jag måste i alla fall rekommendera att skaffa så gain som möjligt.
    Se vår guide om antenner.
  • Optimera dina kablar och kontakter:
    Köp lågförlustkabel och kvalitetskontakter med korrekt impedans. Kan bli dyrt men lönar sig om du vill lyssna riktigt seriöst.
  • Elevations-tracking:
    Skaffa en rotor som kan följa satelliten i höjd (elevation), gärna med datorstyrning kopplat till ett spårningsprogram.

Lycka till med lyssnandet!

Vill du ta steget vidare att även köra ditt första QSO via satellit?
Läs då denna artikel för tips och råd!

Categories
Beginners and operation

Vad menas med satellit-Mode?

När man skall ange vilken frekvenskombination en viss satellit arbetar med talar man om i vilket Mode den arbetar (inte att förväxla med modulation). Förut användes endast en bokstav för att ange en frekvenskombination. Vi kallar det ”gamla sättet”. Numera används en kombination av två bokstäver, ”nya sättet”, där första bokstaven står för upplänken och den andra för nerlänken enligt nedanstående tabell. Längst ned visar vi frekvenskombinationerna med båda gamla och nya sättet.

Mode-betydelser enligt nya sättet:

BokstavFrekvens

T

21 MHz

H

24 MHz

V

145 MHz

U

435 MHz

L

1.2 GHz

S

2.4 GHz

C

5.6 GHz

X

10 GHz

K

24 GHz

De vanligaste frekvenskombinationerna (Mode):

Mode (nya)Mode (gamla )Upplänk MHzNerlänk MHz

 

A

14529

UV

B

435145

VU

J

145435

VU

JA

145435 (analogt)

VU

JD

145435 (digitalt)

 

K

2129

 

KA

21 + 14529

 

KT

2129 + 145

LU

L

1200435

US

S

4352400

TV

T

21145
Categories
Beginners and operation

Hur spårar man satelliter?

Uppdaterat 2021-08-08

En del av vår hobby med amatörradiosatelliter går ut på att veta när satelliterna passerar ovanför oss. Till vår hjälp finns speciella program som kallas trackingprogram (spårningprogram på svenska). I spårningsprogrammen läser man in keplerelement som är data om hur satelliterna rör sig i rymden vilket gör att det går att räkna ut när satelliterna passerar. Det går även att spåra satelliter via hemsidor på internet och med appar till smartphones.

Spåra via Internet
Det enklaste sättet att spåra satelliter är via internet, då behöver du inte installera ett eget program. Nedanstående är två bra exempel på de hjälpmedel som finns:

  • N2YO – Google Earth Satellite Tracking Website – mycket enkelt att använda då systemet räknar ut var du befinner dig med hjälp av din IP-adress! Bara att börja spåra direkt.
  • CelesTrak är först med uppdateringar och nya keplerdata och har även en snygg trackingfunktion
  • Heavens Above är en bra oneline-tracker som funnits med länge. Har även bra information om satelliternas banor.
  • SatMatch – fantastiskt bra verktyg för att se om två stationer kan köra varandra via en satellit. Mata in satellit och två locator-rutor och fram kommer en lista vilka passager som är möjliga.

Rekommenderade datorprogram
Följande program används av många AMSAT-medlemmar, fokus är på Windows med det finns även bra program till Linux.

  • SatPC32 är ett av de mest populära programmen för Windows. Frekvens uppdaterat.
  • SDR-Radio v3 har integrerad satellitspårning som är enkel och bra, perfekt om du vill ha allt i samma program.
  • WXtrack har möjlighet till rotorstyrning, koppling till SDR-program etc. Fritt att använda och frekvent uppdaterat.
  • GPredict är ett program för Linux. Mer finns att läsa i vårt inlägg om GPredict.
  • Nova är from. 2017 fritt att använda med utan support, programmet är dock gammalt och uppdateras inte längre.
WXtrack
WXtrack

Spårningsprogram för smartphones
Finns ett antal bra, både för IPhone och Android. Ett exempel för Android är Look4Sat. En annan som många använder är AmsatDroid.

AmsatDroid
AmsatDroid

Keplerelement
Varje vecka distribuerar NASA keplerelement som är grundstenen i all satellitspårning. Dessa keplerelement är en matematisk algoritm som beskriver ett givet objekts position i rymden vid ett givet tillfälle. Då många av objekten är försedda med egna styrmotorer som t.ex. rymdstationen ISS som löpande korrigerar sin position i rymden måste banberäkningarna, dvs keplerelementen, räknas om löpande.

För andra objekt utan styrmotorer i bana runt jorden kan keplerelementen ge korrekta banberäkningar i flera veckor och kanske månader innan bl.a. solvindar flyttar banans position och kräver nya keplerelement för att kunna visa en korrekt bana.

Keplerelement finns i två varianter, s.k. tvåraders NASA och AMSAT. Bägge innehåller dock samma uppgifter, det är bara sättet att presentera dem som skiljer varianterna åt. Dessa banberäkningar uppdateras varje vecka.

Categories
Beginners and operation

Satellitordlista

Altitude 
Satellitens höjd över jordytan.

Analoga satelliter
Satelliter över vilka man kan köra SSB, CW, FM Jämför: digitala satelliter.

Anomalistic period
Tiden mellan två successiva perigeum-passager.

AOS
Acquisition of signal. Den tidpunkt vid vilken en satellit stiger upp över horisonten och blir teoretisk hörbar.

Apogee 
Den punkt på satellitbanan där satelliten är längst bort från jorden.

Argument of perigee
En vinkel, som beskriver var perigeum (den punkt där satelliten är närmast jorden) befinner sig på satellitbanan. Vinkeln anger hur elipsens storaxel är orienterad i förhållande till ekvatorialplanet.

Ascending node (EQX)
Den punkt , där satellitbanan skär genom ekvatorialplanet när satelliten rör sig mot norr.

Azimuth 
Vinkel, mätt medurs i horisontalplanet med nordpunkten = 0 grader.

Bahn latitude and longitude
Vinklar, som anger, hur en spin-stabiliserad satellit,
(ALAT and ALON) vars huvudaxel alltid har samma riktning i rymden, är orienterad. När ALAT och ALON båda är noll pekar satellitens riktantenner rakt mot jorden, när satelliten befinner sig i apogeum.

Decay rate
Rate of change of mean motion. En parameter bland keplerelementen, vilken anger hur snabbt satelliten bromsas genom kontakt med jordatmosfären.

Descending node
Den punkt där satellitbanan skär igenom ekvatorialplanet, när satelliten rör sig söderut.

Digitala satelliter
Satelliter med vilka man kommunicerar med hjälp av digitala moder för att överföra texter och bilder.

Doppler shift
Den skillnad i frekvens mellan den utsända och den mottagna signalen, som uppstår om sändare och mottagare antingen närmar sig eller avlägsnar sig från varandra.

Downlink 
Nerlänken från en satellit till markstationen.

Eccentricity
Anger banellipsens form. Om eccentriciteten = 0 är ellipsen en cirkel. Eccetricity ingår bland keplerelementen.

EIRP 
Effective Isotropic Radiated Power.

Elevation
Riktningen till en satellit mätt i vertikalplanet. 0 grader motsvarar horisontlinjen.

EME 
Earth-Moon-Earth kontakter.

Epoch time
Ingår bland keplerelementen och anger den exta tidpunkten vid vilken banelementen är uppmätta.

EQX 
Ascending node

ESA 
European Space Agency

Footprint 
Den punkt där en tänkt linje från satelliten till jordens medelpunkt skär jordytan.

Geostationär satellit
En satellit med en cirkelrund bana, som ligger i ekvatorialplanet. Satelliten avverkar ett varv runt jorden per dygn och befinner sig därför hela tiden över samma punkt på jordytan.

GPS 
Global Positioning System är ett navigationssystem baserat på samverkande satelliter.

Ground track
Ground track = subsatellite path är den bana på jordytan som SSP beskriver under satellitens färd. SSP är Sub Satellite Point d.v.s. den punkt på jordytan som en tänkt linje mellan satelliten och jordens medelpunkt skär jordytan.

Inclination 
Vinkeln mellan satellitbanans plan och ekvatorialplanet.

ISS
International Space Station. Object number 25544.
Int.design. 1998-067A. Första delen (Zarja=Morgonrodnaden) sändes upp 20 november 1998

Keplerian orbital
Ett antal banparametrar,som erfordras för att elements matematiskt kunna definiera satellitens läge och bana. Värdena mäts in vid en godtycklig, men mycket exakt angiven tidpunkt epoch time. De parametrar, som ingår är mean anomaly, right ascention of ascending node (RAAN), inclination, eccentricity, argument of perigee och mean motion.

LEO
Low Earth Orbit. Vanligen banhöjder mellan 200 och 3000 km.

Linear transponder
Anordning i satelliten som tar emot ett visst frekvensområde t.ex. 21,210-21,250 MHZ samt transponerar det linjärt och återutsänder det inom området 29,410-29,450 MHz.

Line of nodes
n rät linje som går genom “the ascending node” och “the descending node”. Linjen utgör också skärningslinjen mellan ekvatorialplanet och banplanet.

LOS
Loss Of Signal är den tidpunkt vid vilken satelliten försvinner under horisonten och antages vara hörbar.

Mean anomaly (MA)
Anger var i banan satelliten befinner sig. Varvet delas in
i 360 tidsmässigt lika långa segement med början i Perigeum = 0 och Apogeum blir m a o 180. För amatörsatelliter använder man i stället modul 256. Apogeum blir då 128.

Mean motion
Det antal varv (perigee till perigee), som en satellit avverkar under ett soldygn = 1440 minuter.

Microsat
Liten satellit, vanligen med en vikt av 10-100 kg.

Minisat
Satellit med en vikt av 100-500 kg.

MIR
Bemannad sovjetiskrysk rymdstation. Störtade kontrollerat över Stilla havet 23 mars 2001.

NASA
US National Aeronautics and Space Administration.

NASDA 
Japanese National Space Development Agency

Nodal period
Tiden mellan två på varandra följande “ascending nodes.”

Orbital plane
Satellitens banplan.

OSCAR 
Orbiting Satellite Carrying Amateur Radio t.ex. OSCAR 10 = AO – 10.

Perigee
Den punkt på satellitbanan som är närmast jorden.

Phase 3-satelliter
Tredje generationen amatörsatelliter i elliptiska banor t ex AO-10, AO-13 (Störtad) och AO-40.

Picosat
Liten satellit, normalt under 10 kg.

RAAN
Right ascension of ascending node är en vinkel, som definierar satellitens banplan i förhållande till en fixstjärna.

Sidereal day
Den tid det tar för jorden att rotera exakt 360 grader. En sidereal day är ca 1436,07 minuter.

Slant range
Avståndet mellan en satellit och en markstation.

Solar Day
Exakt 1440 minuter. Under ett soldygn roterar jorden något mer an 360 grader mätt i relation till riktningen till en fixstjärna.

Squint angle
inkeln mellan en satellits antennriktning och en tänkt linje mellan satelliten och markstationen. Vid en squint angle = 0 pekar huvudloben rakt mot markstationen.

SSP 
Sub Satellite Point är den punkt på jordytan där en tänkt linje mellan satelliten och jordens medelpunkt skär jordytan.

Telemetry
Mätvärden av olika slag, som sändes automatiskt per radio till markstationen.

True anomaly
En vinkel, som definierar satellitens position i sin bana. Ett vinkelben går från jordens medelpunkt genom perigeum och det andra från jordens medelpunkt genom satelliten. När satelliten befinner sig i perigeum är vinkeln = 0 och ökar därefter när satelliten rör sig mot apogeum.

Uplink 
Upplänken från markstationen till satelliten.

Window 
Det gemensamma tidsfönster under vilket två markstationer samtidigt kan ha kontakt med satelliten och därmed också med varandra.

Categories
Beginners and operation

Gratis teknikkompendium

“Amatörradio per satellit” – gratis teknikkompendium!

I “Amatörradio per satellit” har vi samlat artiklar från tidningarna QTC, AMSAT-SM INFO och AMSAT-SM Journal. Kompendiet är perfekt för dig som letar efter en samling med artiklar som täcker in det mesta när det gäller amatörradiosatelliter. Senaste uppdatering är från 2005 men många av artiklarna är fortfarande aktuella. Det är fritt att ladda ner utan kostnad!

Ladda ner “Amatörradio per satellit” (3178 kB)

Upplaga 2.1, uppdaterad 2005-01-30

Categories
Beginners and operation

ALON/ALAT och Squint angle

ALON och ALAT förklaras av Olle Enstam, SM0DY.

ALON och ALAT är två vinkelmått, som användes för att beskriva hur en spinstabiliserad satellit är orienterad i rymden. ALON står för Attitude-LONgitude och ALAT för Attitude-LATitude och värdena anges när satelliten befinner sig i sin högsta punkt d.v.s. i apogee.

En spinstabiliserad satellit roterar kring sin symmetriaxel, z-axeln. I AO40:s fall
pekar z-axeln rakt ut genom 400N-motorns utblåsningsmunstycke. Man definierar riktningen ut från satelliten som Z+. Det innebär att alla riktantennerna är riktade i Z+.
En spinstabiliserad satellit bibehåller hela tiden samma riktning i rymden under sitt kretslopp i banan.
Av amatörsatelliterna är det enbart AO10 och AO40, som är spinstabiliserade. AO10 är ointressant för ingen vet längre hur den är orienterad och ingen har på många år kunnat påverka dess attityd.
Vi kan alltså koncentrera oss på AO-40 och betrakta figuren, som visar AO40 i ALAT/ALON 270/0. Det var det läge, som satelliten hade, när man i december vid en perigee-passage startade 400N-motorn för att höja banhöjden. Manövern lyckades i sig men satelliten skadades som vi vet allvarligt.
ALAT = 0 betyder att Z-axeln ligger i banplanet och figuren visar hur riktningen ALON definieras.
För närvarande( i mitten av maj) när vi kan provköra AO40 är ALON/ALAT nära 0/0 d.v.s. Z+ axeln och riktantennerna pekar rakt mot jordens medelpunkt, när satelliten befinner sig i sin högsta punkt. När man senare kommer man att försöka höja perigee-höjden med hjälp av den lilla arcjet-motorn, som är riktad i Z-, måste man först vrida satelliten till ALON 270.
Man börjar med en “cold firing” d.v.s. utströmmande gas utan att ljusbågen är tänd. Manövern utföres i apogee-läge eftersom den svaga motorn kräver lång körtid.

ALAT är vinkeln mellan banplanet och Z+ axeln. Vinkeln har positivt tecken om Z+ pekar över banplanet d.v.s. mot norra halvklotet och negativt om Z+ pekar mot jordens södra del.

Man skall observera att de här angivna riktningsdefinitionerna inte stämmer med de som anges i ARRL:s satellithandbok och som användes av flera av våra vanligaste spårningsprogram t.ex. Nova for Windows och WinOrbit 36. Innan man matar in värdena i dessa program måste man öka ALON med 180 grader och byta tecken på ALAT.
AO40-värdena ALON/ALAT 5/2 skall alltså matas in som ALON/ALAT 185/-2.

Avsikten är att senare övergå från spinstabilisering till treaxlig stabilisering med hjälp av ett system med tre svänghjul. Om detta lyckas kommer man att kunna ha riktantennerna pekande mot jorden under hela omloppsbanan och vi behöver inte längre bekymra oss om ALON/ALAT.

Slutligen några ord om Squint-vinkeln, som räknas fram av flera spårningsprogram. Squint- vinkeln är vinkeln mellan Z+ riktningen och en linje från satelliten till ditt QTH. Om vinkeln är 0 pekar riktantennerna rakt mot dig, förutsatt att du matat rätt locator i spårningsprogrammet.

Olle Enstam, SM0DY