AMSAT-SM - Official Website of AMSAT-SM SwedenWebmaster and member of the AMSAT-SM steering group.
Nu finns den första versionen av “FUNcube Handbook” – en manual om FUNcube-satelliten. Det är en mycket bra och enkelt skriven manual som vi i AMSAT-SM rekommenderar att läsa för alla som är intresserade av teknik och satelliter.
Ladda ner via denna länk:
http://funcubetest2.files.wordpress.com/2010/11/funcube-handbook-en_v1.pdf
Den 28 och 29 oktober (2013) skickades några SSTV-bilder från ISS. Dmitry Pashkov UB4UAD (bilden ovan) är en av dom som lyckades ta emot en bild.
Mera info finns att läsa från följande:
AMSAT-UK: http://amsat-uk.org/2013/10/28/iss-slow-scan-tv-active/
ARISS SSTV Blog: http://ariss-sstv.blogspot.co.uk/
AMSAT-UK och AMSAT-NL är nu klara med en första version av “FUNCube Data Warehouse”. Här finns möjlighet att ladda upp, se och ta del av data från den kommande FUNCube-satelliten.
Om ett par veckor kommer även första versionen av det Windows-program som ska användas för att avkoda telemetri från FUNCube.
Warehouse finns här: https://warehouse.funcube.org.uk/
Och senaste info om FUNCube här: http://funcube.org.uk/
SDR-Radio v3 är ett program för mjukvarubaserad radio (SDR). Från och med version 2 av programmet finns en bra och enkel integrerad satellitspårningsmodul. Här kommer en kort sammanfattning:
Med programmet följer en installationguide som PDF-dokument. Det är bra förklarat vad man behöver konfigurera, i stort sätt det enda man behöver ange är sitt eget QTH. Keplerelement hämtar programmet automatiskt från AMSAT-NA och Celestrack.
Nedan är den enkla panel som visar tid till LOS/AOS, satelliten, AZ och elevation, dopplerkorrigering och grundläggande data.
Och här ytterliggare en bild över satellitpassagen
Val av satellit är smart – i listan ser man direkt vilka som är hörbara eller hur lång tid det är kvar tills satelliten kommer:
Det går även att få en traditionell lista på passager:
Det fina med integrationen mellan spårningsdelen och övriga programfunktioner är möjligheten till automatisk dopplerkorrigering dvs. justering av frekvensen. Se först till att följande val är markerat under inställningar:
Så här ser det ut, först en bild på HO-68 CW-beacon utan korrigering (klicka för större bild). Här ser man att CW-signalen driver i frekvens. Den röda ringen är min markering av HO-68 signaler:
Och så här ser det ut med dopplerkorrigering påslagen (klicka för större bild). CW-signalen ligger fast, signaler brevid “flyttar sig”. Den röda ringen är min markering av HO-68 signaler:
Jag kan rekommendera programmet om du har en SDR-mottagare och lyssnar mycket på datalänkar och beacons. Det fungerar fantastiskt bra och spårningsdelen är föredömligt enkel. Vill du har en mer avancerad spårning är ett separat program dock svårslaget.
Amatörradio-satelliten FUNcube-1 har nu kommit till Ryssland för vidare förberedelser inför uppskjutningen i slutet av november. FUNcube-1 har följande möjligheter till amatörradio:
• 300 mW Inverting linear transponder för SSB och CW
– Uplink 435.150 – 435.130 MHz
– Downlink 145.950 – 145.970 MHz
• 300 mW BPSK Telemetry 145.935 MHz (30 mW output när transpondern är aktiv)
Mera info hos AMSAT-UK:
http://amsat-uk.org/2013/10/17/funcube-1-has-arrived-in-russia/
När man ska ta emot och sända signaler från och till satelliter krävs det för allra bästa resultat specialantenner. För att börja lyssna och köra de enklaste satelliterna krävs dock inget märkvärdigt men om dina krav ökar och du vill köra och höra även svaga signaler måste dina antenner hålla en högre klass.
Vi listar här på ett enkelt sätt de vanligaste antennerna för satellitbruk. Det finns några länkar under varje typ av antenn men ett tips är som vanligt att söka på internet så finns massor av information.
Några rader om polarisation
Vi får ofta frågan om vilken polarisation som man ska använda när man använder X-yagis. Det bästa är såklart om du kan switcha mellan vertikalt, horisontellt och cirulärt (läs mer här). Men det kräver många relän och måste göras korrekt. Och det kan bli dyrt.
Baserat på mina egna erfarenheter vill jag därför rekommendera följande:
VHF X-yagi: Fast högercirkulär polarisation fungerar bra för alla nuvarande satelliter.
UHF X-yagi: Möjlighet att växla mellan horisontellt och vertikalt. Endast ett coaxrelä behövs. Fungerar bra för alla nuvarande satelliter.
Många radioamatörer har redan en basantenn för 145/435 MHz och det räcker för att komma igång. En vanlig enkel GP ska inte underskattas. Här finns ett exempel på hur man kan bygga en egen billig GP.
V-dipole är en dipol med 120 graders vinkel mellan elementen. Den har visat sig fungera bra på 137 MHz NOAA-satelliterna. Jag har byggt en för UHF och du kan läsa en artikel om det här.
Med en antenn av type J-Pole eller Slim-Jim får man en lägre strålningsvinkel vilket är bra för satellitbruk eftersom LEO-satelliter befinner sig i låg elevation den mesta av tiden. Här är ett exempel på Slim-Jim som jag själv använt tidigare.
Crossed Dipole i olika varianter är en typ av dipolantenn med cirkulär polarisation. Den har en högre strålningsvinkel än tex. Slim-Jim-antennen. Jag använder en Crossed Dipole idag för VHF med mycket bra resultat. Läs mer här.
Ännu en intressant variant av fasad fast antenn, denna gång med Moxon-element som ger bra gain. Finns inga kommersiella antenner av denna vad jag sett. Två bra artiklar:
Lindenblad-antennen är en omnipolär antenn bestående av fyra st folded dipoler. Med ett koaxrelä kan man byta mellan RHCP (Right Hand Circular Polarized) eller LHCP (Left Hand Circular Polarized). Här är en bra artikel från AMSAT-NA.
Eggbeater-antennen består av två fulllvåglängsloopar och med dess konfiguration blir den rundstrålande och cirkulärt polariserad.
Här är en bra startsida för denna antenntyp.
QFH (Quadrifilar Helicoidal Antenna)-antennen är en mycket intressant konstruktion som är vanlig bland de som tar emot väderbilder på 137 MHz. Det finns mycket byggtips på internet och trots att den ser krånglig ut att bygga är det många som lyckas med enkla konstruktioner och rapporterar om mycket bra resultat. Den har en något högre strålningsloob än övriga antenner vilket gör att den fungerar bra även för högre elevationer. Här finns en bra sida med en beräkningskalkylator för QFH.
Vill man ha det allra bästa är det riktantenner som gäller och helst med datorstyrd elevationrotor. Med riktantenn får man maximal energi från/till satelliten. Riktantenner finns i alla prisklasser upp till tusentals kronor. Bilden visar en bärbar populär modell från Arrow.
Det behöver dock inte vara dyrt – se här på denna enkla konstruktion för 40 kr.
En annan populär portabel yagi för satellitbruk är Elk. Denna modell har gemensam matning för VHF och UHF.
Yagi med gemensam matning för VHF och UHF, liknande Moxon nedan, säljs av tex. AMSAT-SA i Sydafrika. Läs mer här om den antennen.
Detta är en relativt ny modell från tillverkaren EAntenna. En variant av Arrow men med LFA-element. Lite billigare då den tillverkas i Tyskland.
Ett alternativ till att köpa en Arrow, Elk eller LFA DuoSat är att bygga en egen portabel Moxon-yagi. Här finns en artikel hur du gör och vilket resultat du kan förvänta dig.
De flesta stora tillverkare av Yagi-antenner har idag några modeller av X-variant dvs. både horisontell och vertikal antenn på samma bom. Oftast finns även kabelpaket att köpa till för att få vänstercirkulär (LHCP) eller högercirkulär (RHCP) polarisation.
Svenska Vårgårda Radio är en av de få tillverkare idag som erbjuder paket med två linjära yagis monterade i 45 grader på bommen. Med fasningskablar fås en cirkulär polarisation på samma sätt som en X-yagi. Bilden visar SM0IFP Vårgårda-antenner.